Globen "Ladies Night"

Fick inbjudan av mina döttrar att följa med till Globen på "Ladies Night kväll"! Fick ta med mig en vän, givetvis av den kvinnliga sorten eftersom männen inte har där att göra en sådan kväll.

Fotografen Catrine saknas på bilden!

Mycket trevlig dag/kväll. Alltid uppskattat att vara i Globen, stämningen och globutrymmet är magnifikt.  Efteråt gick vi till Annexet för att sippa lite vin i trevliga människors lag. Jag gillar sånt här, livet är till för att levas...och det på riktigt! :) Lite bilder från kvällen....

På ingång!

Dotter Simone, systerdotter Elina & dotter Sandra

Catrine, jag & dotter Simone

Fullsatt Globen

Kvällen var kanoners!

Jag har en ny vän!

Min nya vän! Han är trevlig, har allt som en tjej önskar, men det är min vän! Jag känner att han "finns" där när jag behöver, han har som vi tjejer säger "IT" :) Vi har haft roliga och innehållsrika dagar i min mening, sticker inte under stolen att säga att jag tror att han tycker lika.

Jag behöver en manlig vän, alla skulle ha en sån, oavsett förhållande. Det berikar banne mig, på ett riktigt positivt sätt. Nu tänker många att.....jaja, vänta bara ....man kan inte vara kompis med en kille/tjej    
av det motsatta könet. Nee, kanske inte, men vem bryr sig, när man mår bra i nuet.

Jag gillar min kompis, han är reko med glimten i ögat...jag kramar honom bara för det. Jag törstar efter en människa som honom....en sak jag varit utfattig på.

Han finns där och förstår mig :) Nu i detta tillfälle höjer jag denna man till skyarna, men killen är fan värd det. Som man säger att såna killar växer inte på träd.....jag har hittat honom utanför trädet.....på "mitt ställe".....sanningen är att vi har känt varann hela livet men inte träffats.

Vi har kul, han är inte som "alla" andra....han är "han".....den bra killen Marko.......om jag kunde skulle jag ge er allihop en sådan vän......om ni inte redan har en............

Trivs med livet :)

Paus!

Har inte bloggat på några veckor nu! Inte för att jag inte har velat utan att jag har haft fullt upp i hjärnkontoret en tid. Tankar som gått om varandra för att återkomma och tänkas igen.

Jag har hunnit separera, meningen var att vi skulle bli särbos på prov men jag känner att jag måste ha ett riktigt avbrott och vara singel. Bara känslan att få vara "jag" är underbart skön. Jag är nog en sådan människa som behöver mycket ensamtid.

För länge sedan var det en person som sa till mig, -Du är ingen mans kvinna! Ligger något i det för jag får panik när killar ska göra om mig och inte tar mig för den jag är. Jag är också allergisk mot svartsjuka! Det är något som ger mig rysningar.

Ska det vara så svårt? Lita på varann och ge varandra frihet under ansvar! Klart! Då lever man lyckliga tillsammans, eller? Livets banor är inte lätt alla ggr, men jag försöker nu alltså göra saker som jag mår bra av och inte låta energin gå genom mina fingrar.

Bilden är lånad från nätet!

Vi får se hur det blir, ingen kan säga, men jag mår bra :)