Åter arbetet!

Jag har nu varit hemma i 2 veckor. Jag har stampat på samma ställe till och från. Ena dagen har det känts mycket bättre, vissa dagar åt skogen. Jag har valt bort personer i mitt liv som rör till det och sörjt min kära katt Wilma. Vad vill "folk" mig.....jo....henne stampar vi på så ser "vi" hur långt vi kan gå innan hon bryter ihop. Jag är fortfarande hel och samlad...men frågan är ...hur länge?

Alla vi människor har väl en gräns vad det gäller tolerans...var går min gräns? Jag måste börja jobba nu när sorgen har lättat och minnena är fina efter Wilma. Det andra kan jag ta med mig till jobbet och arbeta bort. Annat att tänka på vill jag ha just nu. Det finns en sak som jag fullkomligt hatar....hatar är ett starkt ord men faktiskt kan jag verkligen skriva det och mena det. Det är när en person säger en sak och den andra en annan. Hur man än försöker få veta sanningen så försvarar sig båda genom att säga att "det har jag inte sagt eller att det har den andra har sagt", jag blir fan tokig!!!!

En sak vet jag...jag ska INTE involvera mig i ett nytt förhållande, nu ska jag hitta mig själv och ta reda på vem jag är. Bra så? Ja, jättebra....länge sen jag kände mig så smart och bestämd. Det räcker nu...lämna mig ifred....glöm mig....radera mitt nr.....gå vidare......jag vill ju bara må bra nu! Vad skulle jag göra utan mina barn & en familj som bryr sig....jo det vet jag.....leva kvar i skiten och aldrig komma vidare.

Jag är glad för denna sjukskrivningstid...jag har behövt den...mer än någon kan förstå...men imorgon är det nya tag...tillbaka till verkligheten och in i framtiden, starka kramar från mig som nu ser fram emot morgondagen :)