Öppen magnetkamera!

Restaurang J/ Nacka Strand

Så, då började jag närma mig dagen D! Magnetröntgen i Stockholm. Jag var sjukt nervös. Umgicks med mina barn kvällen innan och blev bjuden på julbord på restaurang J där min son jobbar som kock. Vilket underbart julbord! Superfrächt, verkligen! All maten stod i ett slags uterum som höll 8-10 grader.Sen åt man inomhus i värmen! Det var sååå gott! Lite mat lugnar magen och själen :)

Rökt räkor, lax av olika slag, ostar, skinka,röror mm mm

Omelette,revbensspjäll,korvar,jansson, rödbetssallad mm mm

Efterrätt i överflöd

Kan varmt rekommendera detta julbord :)

Sedan blev det färd tillbaka hemåt till hotellet! Jag delade rum med en av mina döttrar på Comfort Hotell.Tycker om att bo där, känns liksom hemma på något sätt eftersom jag har båda döttrarna jobbar där!

Nästa dag åt jag frukost på hotellet, älskar hotellfrukost!

Sen kom nervositeten tillbaka, nu var det då dags att ta sig till Sabbatsbergssjukhus. Dotter Sandra följde med som stöd. Väl inne så visste jag inte vad jag hade att vänta. Tänk om jag inte skulle klara av det denna gången heller? Berättade för killen som tog emot mig att jag var sjukt nervös, han var fullt förstående och helt underbar.

Han berättade i detalj allt som skulle hända och jag såg att MR-kameran stod på 4 pelare och det var fritt med luft och utrymme åt sidorna! Han sa att den kommer att vara på den höjden som den var och skulle inte åka nedåt. Det kändes bra så långt. Jag la mig på britsen och när jag skulle åka under skärmen så sa jag stop. Behövde nog något lugnande än då. Det traumatiska satt kvar som berg från den stängda magnetkameran i Eskilstuna :(
Jag fick stesolid intravenöst och effekten var relativt snabb tack och lov. Han sa som ett tips att jag kunde få en servett över mina ögon mellan lurarna, det var helt ok att jag inte såg uppåt utan bara lite rakt fram om jag ville.

Den här kameran ser lite annorlunda ut men nästan lika!

Han sa att jag skulle blunda när jag åkte in i maskinen, det gjorde jag och upptäckte att utrymmet var en aning större längre in. Sen körde han i intervaller 2 min, 4 min, 8 min......Jag kände mig stolt men hade små perioder av "panik" när jag började tänka på att jag inte fick röra mig. Mellan alla magnetslag så fick jag vicka på tårna och röra armarna lite men kroppen var tvungen att ligga helt still. Gjorde ju röntgen på ländrygg och bäcken.Ett tag kliade det sjukt mycket på mitt smalben, det fixade killen som jobbade, hehe. Han rev på mina torra vinterben med sina naglar som om det inte var första gången, hahaha! Vad skulle jag göra, fick ju inte klia mig själv :) Man blir lite lurad på bilden att den är så kort, den är ju faktisk ett par meter lång.

Hela alltihopa tog ca en timme. Det är ganska lång tid och jag var sjukt stolt att jag äntligen hade klarat av det. Gav killen en kram för att han förstod min rädsla och hade det funnits ett "klistermärke" så hade jag varit värd ett och han med :)

Älskar denna Saffran/skaldjurssoppa i Kungshallen

Efteråt firade jag med en god Saffranssoppa och en öl i Kungshallen :) Tusen tack Sandra att du följde med mig och tack mina barn att ni ville vara med sin mamma när hon besökte denna vackra huvudstad! Nervositeten är borta och jag är en erfarenhet rikare :)

Stockholm by night!