fredag 18 november 2011


Min katt Wilma!

Sorgen efter ett djur.

Banden mellan människa och djur kan vara mycket starka. Det har vi fått en ökad insikt om. Trots detta finns det inte samma förståelse för sorgen efter ett avlidet djur. Att förlora någon man älskat kan ge en djup kris. Det gäller vare sig det är ett djur eller en människa.
Antal sällskapsdjur ökar. Vi får även större insikt om vilken roll djuren spelar i våra liv. Acceptansen att sörja ett djur som dött är däremot inte lika stor. Sorgen efter ett djur följer dock exakt samma faser som all annan sorg. Sorgen brukar delas upp i fyra faser; chock, reaktion, bearbetning och nyorientering.
Hur lång och hur djup sorgeprocessen blir beror på vilken relation man haft till den som dött. Det beror inte på om det är en människa eller ett djur. Det går inte heller att jämför sorgen. Det är högst individuellt hur svårt och tungt sörjande blir.

Den som själv aldrig haft en djupare relation till ett djur har i regel svårt att sätta sig in i hur sorgen kan upplevas efter ett sällskapsdjur. Det är ganska vanligt att den sörjande djurägaren skäms över sin sorg och därför försöker dölja sina känslor. För att få en förändring till stånd är det viktigt att vi är öppna med hur vi känner. Prata om sorgen och stöd den som sörjer!
Det finns de som anser att djup sorg efter ett djur beror på att djurägaren förmänskligat sitt djur. En sådan syn förringar dock själva sorgen.

Det finns en fara om relationen till ett djur ersätter mänsklig kontakt, istället för att vara ett komplement. En risk i vårt allt mer stressade och kravfyllda samhälle. Realtionen till djuren är lättare då de inte ställer samma krav på oss. För att må bra behöver vi både djur och människor i våra liv.

Källa: Artikeln är baserad på en artikel i TTELA den 14/9 2011 och bygger på Psykolog Mickie Gustaffsons studier av relationen människa och djur.

Foto: Min egna foton (Sari Jansson)


Saknad Wilma född i hemmet 2007.03.12 död 2011.11.17 kl 11.00 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar