Bli inte förvånad!

Jag växlar ju mycket från väldigt glad till inte väldigt ledsen, utan besvisken och missförstådd!  Jag kan lätt uttrycka mig i handling med kort varsel. MEN, om någon behandlar mig illa eller som jag inte fanns så tycker jag inte illa om just den personen utan bara synd om personen ifråga.  Att vara elak eller att tala om för någon på ett otrevligt sätt, finns bara inte hos mig. Jag har ofta ställt mig frågan VARFÖR? Jag vet ju svaret och det är ju att den personen har väldiga problem med sig själv. Hur ska man då bemöta dessa människor? Jo, med KÄRLEK....ge dom en kram, jag lovar att det blir förändring     Puss& Kram :)