Gräsänka!

Imorgon blir jag åter gräsänka. Känner att jag behöver det mer än någonsin just nu! Den här gången gäller det en hel månad. Känner mig lite kluven där, normalt kanske man skulle  längta men jag har ensamtid på priolistan just nu.  Ensamtid skulle alla människor ha. Tänker tillbaka för en sådär 10 år sedan när det kröp i kroppen när jag inte hade folk runt omkring mig. Att stanna hemma en helg var nästan otänkbart och jag kände mig ständigt rastlös. Men...inte nu! Det är det som är skönt med att bli äldre. Man bestämmer över sin egen kropp eller snarare man blir tvungen att lyssna till den. Kroppen är fiffig, det måste jag säga. Det märkte jag för några år sedan när jag blev drabbad av panikångest för att som det så fint heter " att gå in i väggen". Det var ingen rolig upplevelse att drabbas. Någonting som kan drabba en så snabbt tar år att bli av med. Man får ångest av ångesten när man inser att man inte längra kan gå ner på stan el orkar träffa människor. Man är så upptagen med att känna efter hur man mår. Kommer ihåg att folk sa till mig att jag skulle varva ned men jag lyssnade inte, jag hade ju kul och var fullt upptagen av annat. Många man pratar med har sagt att det drabbar inte dom. Jo, det är ju precis det det kan göra. Kommer ihåg min dotters ord när hon sa: Mamma! Du som är så stark, hur kunde det här hända dig? Det handlar inte om att varken vara svag el stark, det handlar om att sköta om sin kropp & vara lyhörd för signaler. Kroppens enda försvar är då att sätta in panikångest som absolut inte är någon psykisk sjukdom. Idag vet jag hur jag ska handskas med den och det viktigaste ordet man inte får glömma är ordet NEJ. Lär dig att säga nej när du känner så, jag lovar...ingen tycker sämre om dig för det om det är dina riktiga vänner. Ta hand om varandra, kramar